jag mötte en vän från min gamla skola idag. en av mina, vad är det man säger? en av mina fd bästa vänner. cornelia.
minnen åkte tillbaka, saknaden från det gamla och om hur bra det var. vi pratade o pratade, vi ska nog träffas någon dag istället (vi åkte tuben hem tillsammans).

arantxa kommer jag även troligen träffa typ nästa vecka, kanske även elvira. jag vet inte hur jag kommer reagera..

minns att jag visade så mycket för mina vänner från sjuan - jag grät, skrattade o ja ni vet allt det. jag såg alla dessa vänner också gråta av olika anledningar.

jag saknar verkligen den äkta vänskapen och den personen dessa människor gjorde mig till. man är ju trots allt en annan person när man slutar umgås med samma personer.

om något riktigt allvarligt skulle hända, och jag skulle behöva ringa någon.. så tror jag att jag skulle ringa arantxa eller elvira, sjukt nog. inte becka.. arantxa och elvira vet allt, precis allt om mig.

---