Mitt husdjur. Min bästavän. Mitt allt.

Enda sedan jag var liten har jag tyckt om djur. Hund och katt speciellt mycket, fast vi har alltid haft katt. Men drömmen om en egen hund, hund/valp var alltid det som stod högst upp på önskelistan när jag fyllde år eller det var jul.
I nian, då blev min dröm till verklighet. Jag letade som tusan, mejlade flera uppfödare, kämpade för att få ihop pengarna (ca. 14.000 kr hade jag). Sen gällde det bara att övertyga mamma, jag la upp planer och berättade för henne allt jag skulle göra. Mamma ville inte ha en shetland sheepdog, hon sa att devar en "pansionärshund". Men ja, jag fick som jag ville. Tur det, nu är alla helt frälsta och älskar henne. Men hon är min ,bara min.

När hon blir äldre är tanken att vi ska tävla i agility. Samt lite lydnad och freestyle. Har man lexie i närheten, så har man aldrig tråkigt. Hon är mitt allt, som funnits när jag behövt henne. Aldrig lämnat min sida. Varje dag när jag kommer hem så skriker hon av glädje för att hon är så glad över att se mig.

Finaste bebis..